Statistiken över misstänkta personer baseras på de personer som av polis, tull eller åklagare bedöms som skäligen misstänkta för brott. Statistiken ger en bild av hur de misstänkta personerna fördelar sig på ålder och kön samt regionalt för olika brottstyper. I statistiken redovisas även hur många brott som de misstänkta personerna deltagit i.
Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i brottsstatistiken publicerar Brå från och med helåret 2016 ny statistik över Misstänkta personer. Den nya statistiken är en revidering av den tidigare statistiken över misstänkta personer och ersätter därmed denna. Statistikens ändamål avser liksom tidigare att ge en översiktlig bild av de personer som hanteras av rättsväsendet som misstänkta för brott. Det främsta syftet med revideringen har varit att höja statistikens relevans och tillförlitligheten samt att öka samanvändbarheten med annan brottsstatistik.
Revideringen innebär att statistiken från och med redovisningsåret 2016 omfattar samtliga personer som har blivit misstänkta för brott och där ett beslut har fattats under året, istället för som tidigare endast de personer där misstanken kvarstod efter avslutad utredning. Med revideringen införs även en särredovisning av misstänkta personer med lagföringsbeslut. Den reviderade statistiken har tagits fram bakåt i tid och finns publicerat från 2007. Den tidigare statistiken över misstänkta personer utgår från och med 2016 års statistik. Brå kommer dock att ta fram delar av den tidigare statistiken under en tid för att möjliggöra jämförelser över tid i centrala tidsserier.
Nedan följer en kortfattad beskrivning av statistiken. För en mer utförlig beskrivning, se statistikens kvalitetsdeklaration Pdf, 758 kB..
I den nya statistiken över misstänkta personer redovisas samtliga personer som misstänkts för brott med som lägst misstankegrad skäligen misstänkt, och där handläggningen av misstanken är avslutad under referensåret. Liksom i tidigare statistik över misstänkta personer, är personer under 15 år (ej straffmyndiga personer) exkluderade från statistiken.
Även om populationen misstänkta personer förändrats genom revideringen så är statistikens syfte och ändamål desamma. Statistikens syfte är att redovisa antalet och strukturen för de personer som misstänks för brott över tid. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under redovisningsperioden. Det övergripande ändamålet med statistiken är att tillhandahålla en bild av de misstänkta personerna som kan användas för insyn i, granskning och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter samt som underlag för utredningsverksamhet och forskning.
I statistiken över misstänkta personer redovisas de personer som av polis, tull och åklagare bedömts vara minst skäligen misstänkta för brott, och där ett beslut fattats under referensåret, som innebär att utredningen av brottsmisstanken avslutats. Ungdomar som inte är straffmyndiga (under 15 år) redovisas inte i statistiken över misstänkta personer.
I den nya reviderade statistiken över misstänkta personer särredovisas personer med lagföringsbeslut. Dessa utgör en delpopulation av personerna som har misstänkts för brott, där personens brottsmisstanke har handlagts med ett lagföringsbeslut. Med lagföringsbeslut menas att åtal väckts, strafföreläggande utfärdats eller att åtalsunderlåtelse/straffvarning meddelats för personen. Personer som bara har brottsmisstankar som förundersökningsbegränsats eller resulterar i övriga beslut ingår inte i personer med lagföringsbeslut.
Både statistiken över misstänkta personer och personer med lagföringsbeslut redovisas i antal personer. I föreliggande sammanfattning redovisas också antal per 100 000 invånare. I det fallet standardiseras antalet misstänkta personer med medelfolkmängden för de straffmyndiga personerna under referensåret.
Statistiken över misstänkta personer och personer med lagföringsbeslut redovisas efter variablerna
Brottsredovisningen omfattar samma brottstyper som i statistiken över anmälda brott, handlagda brott och handlagda brottsmisstankar. Kategoriseringen utgår från olika brottskoder (se avsnittet Kategorisering av brott i sammanfattningen av statistiken över Anmälda brott).
Statistiken över misstänkta personer redovisas för hela landet och per region. Redovisningen efter region är baserad på de utredande myndigheternas geografiska indelning, som infördes den 1 januari 2015 i samband med polisens nya organisation. Omorganisationen innebar att de tidigare 21 länspolismyndigheterna slogs ihop till en Polismyndighet, indelad i sju regioner. Åklagarmyndigheten anpassade samtidigt sin organisation till motsvarande områden.
Från och med 2015 redovisas statistiken över misstänkta personer efter de sju regionerna. I tabellen nedan redovisas de nya regionerna, vilka län som ingår i respektive region samt medelfolkmängden för straffmyndiga personer.
Region Nord | Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland | 744 401 |
---|---|---|
Region Mitt | Gävleborg, Uppsala, Västmanland | 752 430 |
Region Stockholm | Stockholm, Gotland | 1 877 597 |
Region Öst | Jönköping, Södermanland, Östergötland | 894 026 |
Region Väst | Halland, Västra Götaland | 1 631 415 |
Region Syd | Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Skåne | 1 571 530 |
Region Bergslagen | Dalarna, Värmland, Örebro | 712 619 |
Tabell över regionsindelningen från och med 2015, med tidigare län indelat i tillhörande region samt medelfolkmängden (personer 15 år eller äldre) 2016.
Statistiken över misstänkta personer baseras på uppgifter från polis, åklagare och tull. Även uppgifter från Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket ligger till grund för statistiken.
De beslut som polisen fattar för att avsluta ett ärende registreras i ärendehanteringssystem (RAR/Durtvå) och levereras sedan till Brå. Även uppgifter från Kustbevakningen registreras i polisens system. Åklagaren registrerar uppgifter och beslut om misstänkta personer i sitt ärendehanteringssystem (Cåbra). Där registreras också uppgifter från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Uppgifter från Cåbra levereras till Brå. Uppgifter från Tullverket skickas separat till Brå.
Hos Brå granskas och bearbetas uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Bland annat sker validering mot XML-scheman redan vid inläsning av materialet i Brås databas. Vidare genomförs en rad olika kontroller av de elektroniskt överförda transaktionerna. Bland annat kontrolleras att informationen är angiven med rätt format, att innehållet i övrigt är giltigt enligt gemensamma informationsstrukturer inom rättsväsendet och i övrigt är rimligt. Vidare kontrolleras att objekt i logiskt följer verksamhetsflöde och att relationerna dem emellan är korrekta. Därutöver görs även antalskontroller av transaktionerna för att upptäcka om transaktioner saknas. Felaktigheter justeras, ibland genom kontakt med uppgiftslämnarna, och kontrollprogrammet körs om tills alla fel i materialet har rättats till. När materialet är färdigkontrollerat förs det över till statistikdatabasen för långtidslagring. En slutlig kontroll av konsistensen och rimligheten i statistiken görs dessutom efter att statistiktabellerna har framställts.
Vid tolkning av utvecklingen måste hänsyn tas till att antalet gärningspersoner som anträffas och identifieras av polisen och andra brottsutredande myndigheter kan förändras över tid. Möjligheten att identifiera och knyta en gärningsperson till brottet varierar bland annat beroende på brottstypen och på de brottsutredande myndigheternas prioriteringar. Även enstaka händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år, vilka är viktiga att känna till vid jämförelser över tid. Nedan följer kända fall av stora ärenden samt tekniska och juridiska förändringar som är bra att känna till vid tolkningen av statistiken över misstänkta personer.
Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga förändringar som sedan 2007 i olika utsträckning har påverkat statistiken över misstänkta personer, och därmed bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i kronologisk fallande ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas fristående, oberoende av varandra. Den som är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket.
Sidan senast uppdaterad: